måndag 26 maj 2008

(v)innarstrategier

Riksdagsval 2002.

Vänsterpartiets kommuniststämpel har med Lars Werners avgång så gott som tvättats bort, men de anses ändå tillräckligt radikala för att locka unga väljare. Vänsterpartiet är hippt igen.
Men hur länge kan man rida på Gudruneffekten?

Inte mycket längre, anser partistyrelsen, här krävs nya friska vindar om tillströmningen av förstagångsväljare skall fortgå. En hjärntrust sammansätts.

Frågan är alltså: Hur locka unga väljare till Vänsterpartiet?

Följdfråga: Vad tycker unga väljare om?

Följdfråga 2: Vad tyckte vi om när vi var unga?


En av fyrtiotalisterna som inte tappat barnasinnet drömmer sig tillbaka till pojkrummet och vad han inbillar sig vara ”Den bästa tiden i mitt liv”.

Han minns storebrorsans seriemagasin, Stålmannen, Tarzan och Lilla Fridolf.
Som en Tchangdrömmande Tintin väcks han av sitt eget utrop:

”Serier!”

De övriga i församlingen tittar misstroget på honom, men snart börjar de förstå genialiteten bakom förslaget.

”Serier…. Det är så galet så det skulle kunna funka”.

Sagt och gjort, några av Sveriges främsta serietecknare kontaktas och ett alldeles nytt seriemagasin presenteras för Sveriges befolkning.
Vänsterpartiet känner segervittring.











Trots denna massiva satsning uteblir resultatet, väljarna sviker, Vänsterpartiet tappar 3,6 % och ett halvår senare avgår "Sheman" (det syns kanske dåligt på bilden men det står faktiskt "Sheman" under hennes bild uppe i vänstra hörnet.)

1 kommentar:

Anonym sa...

Handlar den om Gudrun? Den skulle jag vilja läsa:)